Has det livsstil?

 

När vi går våra rundor, jag och kåsörtaxen, möter vi ibland Han med toppluvan. Jag tänkte på honom häromkvällen. Det överraskade mig, för jag visste inte att jag mindes honom; det var en märklig intressant känsla som påminde rätt mycket om när man i sin egen ägandes garderob en vacker dag hittar en kofta som man inte har ens det blekaste minne av att ha skaffat (fast det är mycket möjligt att klokt folk inte har den typen av upplevelser).

Han med toppluvan är en obestämd generisk mansperson, jag skulle säga en typisk gubbe om jag visste att ni ursäktade det vanvördiga uttrycket. Svårgissad ålder, det vill säga nånstans mellan 68 och döden, sandfärgat glest hår, medellång, varken smal eller tjock. Han har en luggsliten men rätt trevlig schäfer vars allmänna existens av outgrundlig anledning accepteras av kåsörtaxen. 

Han (karlen, inte schäfern) har oftast en jacka med fotbollsklubbstryck. Han har också toppluva, vilket den listige möjligen redan har räknat ut, av den tvärrandiga modell med tofs av åsnesvanstyp som var populär runt 1975. 

Det är det enda som egentligen är utmärkande med denne man. I övrigt ser han rent exceptionellt genomsnittlig ut, ungefär som Sven-Erik Medeltal i Tage Danielssons ”Sagor för barn över 18 år”. Han brukar le trevligt när vi möts på våra hundpatruller och det är i stort sett det hela. Jag är övertygad om att han heter Johansson.

Bilden av honom kom som sagt för mig häromkvällen. Det var strax efter att jag för tvåhundrasjuttioåttonde gången hade läst om en ”livsstilstidning” eller möjligen en ”livsstilsbilaga” eller ett ”livsstilstema” i ett ”livsstilsprogram” på tv. 

”Livsstil” är ett av alla dessa ord som har kapats och annekterats så att det är omöjligt att använda som en benämning för vad det egentligen avser. Sånt händer hela tiden. Ta till exempel ordet ”kulturintresse”: även om all mänsklig verksamhet som liknar konst, litteratur och musik är kultur så är det inte Jocke Lundell, Camilla Läckberg och Lotta Engberg som den ”kulturintresserade” förväntas engagera sig i.

Jag har försökt sätta fingret på vad det egentligen betyder och jag tror att jag kanske börjar närma mig: jag tror att ”livsstil” betyder nånting mittemellan ”har för mycket pengar” och ”är väldigt bekymrad över vad andra tycker”. Människor med ”livsstil” har Tesla, örtvagga och blobjects. Om du inte förstod hela den förra meningen talar det mesta för att du saknar ”livsstil”. Och det var i dessa tankar jag satt när jag kom på det perfekta exemplet på antitesen till ”livsstil”: Han med toppluvan. 

Hans särpräglade drag – schäferinnehavet, fotbollsklubbsmedlemskapet, toppluvan – är totalt, komplett, hundraprocentigt ohippa. Eftersom jag inte känner honom vet jag inget om hans inre liv och dolda sidor, men jag sätter min heder i pant på att han saknar ”livsstil”. Han är liksom en symbol för alla oss som har en livsstil, närmare bestämt precis den livsstil vi önskar, men är i total avsaknad av ”livsstil”. 

Jag är inte helt främmande för tanken att det snart kommer att behövas en antilivsstilsgruppering som tillvaratar intressena hos oss vanliga livsstilsbefriade töntar som liksom bara är och finns.

Man undrar om Han med toppluvan skulle vara intresserad av att bli ledargestalt för en folkrörelse.

(Nedan kan beskådas Chat GPT:s första försök att rita Han med toppluvan utifrån min prompt. 

Jag kan försäkra er 1) att det inte är så han ser ut 2) att det här inte är sista gången jag griper till AI för att hosta upp illustrationer :-)